Fredagen på Ankan började i nån sorts märklig mix av både glädje och sorg. Sorg för att Veckans öl var slut och glädje för att Veckans äckliga, äckliga Sol-öl var slut, vilket tvingade mig att köpa marginellt dyrare öl.
Coverbandet satte igång och skrämde iväg alla människor, fick dom att trycka upp sig mot väggen motsatt sida i det andra rummet. Mitt i denna kalabalik möttes så två Ankanveteraner. Legender om man så vill, och jag vill ju. Det låg en oerhörd värdighet över hela situationen. Jag tror att alla där kände av den. Daniel håller nog med.
Lördagens enda höjdpunkt var när Matti köpte en hundrasidig skvallertidning som han sedan glömde kvar här. Jag är så up to date nu.
Cannesfestivalen har börjat och den är ju rätt mycket ballare än Oscarfestivalen. Jag har fått läsa mycket om den under min vfu-vecka, i och med att jag inte haft nåt annat att göra än att läsa dagstidningar. Ingmar Bergman har vunnit massa gånger och fick också Guldplamernas guldpalm när festivalen fyllde 50. Ett år fick man inte rösta på hans film (kommer inte ihåg årtal eller film) för den ansågs för bra. Det är rätt stort. Jag tvivlar på att Harald Hamrell, Kjell Sundvall och Daniel Lind Lagerlöf, som regisserat dom senaste 24(!) Beckfilmerna, kommer tävla om Guldpalmernas guldpalm 2 när festivalen fyller 100.
2 comments:
Ja, det var verkligen ett legendariskt möte. Mina tankar går till Al Pacino vs Robert De Niro och deras första möte någonsin på vita duken i och med filmen Heat. Det hade i många år varit prat om att de skulle göra en film tillsammans, båda hade visserligen var med i Gudfadern 2 men de möttes aldrig. Det var lite samma sak i fredags.
verkligen. den brutala skottlossningen i slutet av heat är verkligen en höjdpunkt den med.
det var ett tag sen dom båda gjorde något vettigt nu.
Post a Comment